Taking care day

Idag var planen att gå raka vägen hem efter jobbet och bara skrota runt. Och jag har gjort just precis det. Jädrar va gött!

Hejdå sommar, hej höst

Påfyllning av muesliburken i sista minuten...

Och så lite lök i soffan, ljus, vin och filosofi. Supergött banne mig.

To whom it may concern

Jag gör en Eric och ber om ursäkt för usla och lågfrekventa inlägg (om det finns någon tapper läsare här fortfarande) och för min egen skull iaf ska jag försöka göra bot och bättring - det är mycket roligare att gå tillbaks i sin "dagbok" om den faktiskt innehåller åtminstone några spår av liv.
Så.
Nu till nästa ämne. Jag har ju semester, vilket kanske iaf framgått av de senaste blogginläggen. Jag är ungefär halvvägs gången genom denna och hittills har den varit faaantaaastisk* faktiskt. Åh, jag bara myser med mina mysar, hela tiden!

Semester innebär för mig framförallt en jävla massa läsning. Annars är det inte semester. Regn, sol, det spelar ingen roll, jag kan läsa i alla väder. Jag har plöjt ett gäng böcker och den jag jobbar med just nu är, på tips från kollega, The Secret. Kort sammanfattat handlar den om hur man genom visualisering och korrekt nyttjande av lagen om attraktion kan uppnå precis det man önskar sig.

När man skalat bort alla amerikanska klyschor (det är ju lite lustigt att önskan om pengar och bilar kommer ett antal kapitel före hälsa och relationer) så kvarstår ungefär fem sidor text som jag faktiskt kan ta till mig. Med lite modifiering.
Jag tror att detta om att önska sig något och sedan tänka och agera som om man redan har det (ni vet, visualisering, idrottarnas sedan länge använda metodik för att kamma hem ett VM-guld, eller vårt juniorbasketlags metod för att inkassera ett SM-brons) faktiskt funkar. Man blir vad man tänker. I boken hävdar de dock att det är en naturlag, att universum tvingas returnera goda saker till mig om jag önskar mig dem, för att det är just en naturlag. Nog om det.

Som svensk är man ju född rakt in i en klagosång. Är det inte vädret så är det chefen, köer, eller folk som tränger sig i köer**. Fika till gnället snarare än kaka till kaffet liksom. Det är en, ganska så stor, bit av folksjälen. Och jag är inte sämre. Även om jag för snart elva år sedan genomled något som fortfarande sätter det mesta i ett ganska litet perspektiv, så finner jag mig själv gnälla över en ny finne, ett platt hår och en tung rumpa. Man faller in i det liksom, för att everyone else is doing it, överallt.

Oj, nu blev jag långrandig. Men för att komma till saken. Jag ska vara lite odräglig ett tag. Jag ska testa den här approachen, för jag tror faktiskt att jag själv kan välja hur jag ska tackla livet med köer och allt vad det innebär. Jag tror kanske inte att det ska trilla in 150 miljoner och ett drömjobb i hallen, men jag blir förmodligen lite gladare och lite nöjdare med det jag har.

Först måste jag dock gnälla av mig, svensk som jag är, för att tömma banken liksom. Clean plate osv.
Irriterande småsaker jag ska få ur mitt system är således (utan inbördes rang);

1. att de flyttat sopstationen i mitt hus till det nya huset längst bort. Vilket innebär värsta promenaden för att slänga sopor när man är stressad till tex T-banan.
2. Att man ofta är just stressad till T-banan...
3. ...pga obotlig tidsoptimism kombinerat med tidsbrist..
4. att jag inte kan köpa skor som inte ger mig skavsår. Inte ens när jag köper ersättare för de som givit mig skavsår.
5. att jag är usel på att komma fram till vad jag vill. Till och med när jag nu kan önska mig vad jag vill. Aladdin kan vila ett tag till mao.
6. att jag inte sprungit 1,5 mil i ett svep ännu och halvmaran är mindre än 6 veckor bort. Skämmes!
7. att Destination Gotland är såna webbproffs att min beställning med betalning blev en beställning utan betalning, som de tyckte att de skulle avboka utan meddelande så att de kunde sälja på mig en dyrare och sämre resa. Hoppas de struntar i betalningen på denna också.

Så. Sämre har jag det inte just nu faktiskt. Och efter publiceringen av detta inlägg kan jag lättat släppa dessa skitsaker och låta dem landa där de hör hemma. I en blogg som ingen läser.

* enligt Eric så är jag tydligen otrooooligt bra på att emfasera fantaaaastiska händelser med stooooora adjektiv. Extreeeeemt överdrivet tycker jag.
** förmodligen det brott som ligger högst på straffskalan i Svea Rike. Och förmodligen det som ligger lägst i typ Italien.

He hluuuut!*

Ja jäklar. Här sitter jag nu i soffan efter en hel vecka, och framförallt en helg, med barn. Flera stycken!

Typ helt slut. Vet inte vad jag ska göra med den där "egentiden" som jag ändå längtat efter i svaga stunder.

Jag är full av beundran för småbarnsföräldrar. Framförallt de som har 2-3 stycken. Det är så intensivt, underhållsmässigt, men också känslomässigt. Det är som att man går in i en bubbla där man sätter sig själv åt sidan och lever med barnens känslor utanpå sina egna. Gråt, skratt, mys och skrik. Man har det lika jobbigt i vissa stunder som det är skitkul i andra.

För en som förvisso har varit mycket barnvakt (faktiskt nästan mer än jag gått ut och partajat de senaste åren) men inte har gjort hela den där resan, med graviditet, förlossning, vaknätter och att se den egna lilla avkomman växa upp, kan det bli en kulturchock ibland. Jag blir så himla trött helt enkelt.

Belöningen ligger i att få en liten hand på kinden när man ska sova, eller ett glatt "Kaaaacka!" från en tjej som kommer rusande med en kram, eller ett "Kattamoster, jag älskar dig" från en annan. Den lånade stolta känslan när de gör eller säger nåt roligt eller insiktsfullt (jo, jag får känna det också, fast de inte är mina...).

Nu ska jag i alla fall njuta av en kväll i soffan. Med lite saknad, lite pustande och lite TV-zapp. Om jag orkar hålla mig vaken nån halvtimma till vill säga.

*Något som Linnea oftar säger med utslagna händer och som betyder att något tagit slut. Ifall nån undrade.

Fredagsmos

Efter en vecka som präglats av kast mellan trivia och existensialism bestämde oss jag och Lisa för att ta en träningslunch och reflektera över något så pretentiöst som livet efter att ha kopplat ifrån med flås- och muskelträning.

Det är fint med vänner. Man får så mycket tillbaks.

Filosofilunch på Kummin. Alltid lagat med färska råvaror och ett matglatt hjärta.

Efter den vitamininjektionen återstod en del jobb innan det blev fredag på riktigt. Hemgjord pizza var planerad med ett eventuellt påföljande Casino-besök. Pizzan blev gjord (bevis nedan) men speldjävulen fick vänta.

Tyvärr fick inte Eric njuta av vare sig pizza eller något annat förutom nyponsoppa, eftersom någon form av magsjuka slog till på vägen hem. Därför ligger det nu en krake i min säng och jag har kollat fredagsrulle (tack pabbie för tipset, Ghost Town rekommenderas).

Natten får utvisa om det var dålig mat* eller luftburen ondska - jag känner efter med jämna mellanrum men so far so good (unjinx).

Det var väl ungefär allt från den här dagen, som får arkiveras under "stort, smått och en del däremellan".

* om det visar sig vara det så kanske jag äntligen blir tagen på allvar med min skepsis mot lunchbuffékonceptet, där 400 pers rotar i samma lådor med överkokt mat.

Grattis pabbie!

Pabbie fyller 28 idag. På de åren har han bland annat lärt sig spela
gitarr väldigt bra, sjunga kunde han nog från början.
Nu behöver han bara lära sig svenska låttexter så är han hemma*.
Vi har en mycket trevlig kväll och det är bara lite öl mellan
golvtiljorna.

*som tur e fick han oogachakka av mig o eric, så nu kan han öva.

Plinglördag

Ibland måste man nypa sig i armen.
Jag, Eric, våra stryktipskuponger, vin och goa gamla tipsextra och
bara lite, lite prestigekamp.
Livet på en jävligt trevlig pinne!

Mrs Rabbit

Jag fick ett viktigt och ärofyllt brev med posten idag, kastade mig över datorn och nu är jag registrerad och klar som försökskanin,.

Damn that feels good, tänk om jag kan bidra med något som hjälper mot astma, cancer eller annan skit som ständigt tycks drabba de jag bryr mig om, på olika sätt.

Dessutom får jag förmodligen en statuscheck på min hälsa efter måndag, då jag ska stickas och mätas*.

Det känns bra. Nu ska jag ägna kvällen åt lite välbehövd självrannsakan och kanske till och med göra en tavla eller två. Målade alltså, inget annat (om inget oförutsett inträffar).

En lugn och berikande kväll torde detta därför bli (om inget oförutsett inträffar).

*Kanske får jag veta om jag bara är 169,5 eller möjligen kan slå till med 170 nu.

Veckan som gick

...har jag lärt mig/upplevt/funderat över följande ting.

• Det är kostsamt men härligt att ha många fina kompisar. Tre kvällar i tre olika sällskap med tre olika middagar och vin.
• Stulen tid med en östgöte ger mersmak.
• Varsel och uppsägningar kan man få för mycket av.
• Sköna kollegor kan man verkligen få för lite av.
• Små barn lär sig (och blir stora) i raketfart.
• Kommunikation är ett ständigt lärande och lyssnande.
• Man ska akta sig för långhåriga killar på krogen.
• Shopping/ansiktsbehandling/presenter/utekvällar ger hål i plånkan men man får så mycket tillbaks!
• Jag är lyckligt lottad.

Det var allt för mig, nu ska jag springa och fullborda mitt hat trick i kvällar med roliga kompisar och dyra middagar.

Modd a´la mode

Helgen som gått har varit präglad av ett intensivt moddande. Efter att en söt liten människa bestämde att vi skulle gå upp strax efter 05 på lördag morgon, fick vi av någon anledning för oss att vi skulle ge oss av på en dödsföraktande tripp till IKEA (jag verkar inte lära mig där, det måste vara den billiga korven som drar). 

Av bara farten hann vi med Bauhaus också och plötsligt fann jag mig vara på väg hem, 2600 kronor fattigare, men bla en hatthylla, mörkläggningsgardin, vanliga gardiner och en efterlängtad hallampa rikare. 

Nu skulle det moddas!

Jag erbjöd Eric min manliga slägga, men han ville hellre använda sin fina blommiga. Snickarglädje i sann form!

Den här sladdhärvan erbjöd sig the E frivilligt att trolla bort medelst improviserad elektrostyling.  Mina apparater skulle in i skåpet och hål skulle borras.

Linnea betraktade oss med en lätt överseende blick, när vi bland annat borrade för små hål (eller var pluggarna för stora?) och när jag dammsög borrdamm och tänkte att dammet skulle ramla ner i slangen innan E påminde mig om on-knappen.

Det är inte helt lätt att kombinera sömnbrist med fokusarbete. 

Efter väldigt många om, men och luder blev det iaf såhär fint. Hallen syns numera även kvällstid. 

Med lite list kunde E även dra sladden snyggt. 

Jag kan nu undvika ögonkontakt med byggjobbare när jag stiger upp i min morgonskrud. 

Specialmoddad rullgardin till vänster, som nog inte ska detaljgranskas på sina räta linjer.

Nu kan man hänga i hallen också.

Ett stycke upphängd spegel, för lägeskoll innan utgång.

Slutligen min elektrostylade multimediabyrå, nästan klar. 

Efter denna helg kan jag fastslå att;

1. Jag är precis så hjälplöst tjejig som jag inte vill vara - hantverkshjälp är ovärdeligt.
   
2. Saker är sällan anpassade för just ditt hem - "du kan ju ha det såhär så länge" blev helgens mantra. 
   
3. Saker som inte är anpassade för just ditt hem kan alltid, med en stor dos kreativitet och specialverktyg som morakniv, moddas på plats. Man har väl växt upp med McGyver. 
   
4. Små människor är väldigt om sig och kring sig och har fantastiskt dålig placering i princip konstant när det vankas hantverksjobb som kräver fokus. 
5. Man hinner med fantastiskt mycket när man är uppe långt före barnprogrammen*. Allt ovan samt fika i söderort, muffinsbak, två hemlagade helgmiddagar och 300 turer till ICA Maxi för kompletterande skruv-plugg-inköp. 
6. Ett hem med kaos, kladd och sömnbrist är mycket roligare än ett tyst, rent och nystädat dito, inklusive sovmorgon. Nu sitter jag solo i soffan och undrar vemodigt vem som stängde dammluckan. 

Nu ska jag dra ner mörkläggningen, motvilligt släcka lampan i hallen och ta igen lite sömn i den jättestora sängen. Men först ska jag kolla på Bolts magiska hundrameterslopp, om och om igen...

* vi har i 2 dagar försökt begripa vad barnprogram handlar om nuförtiden, samt hur mycket knark producenterna nyttjar under produktionen. Detta förtjänar dock ett eget, djuplodande inlägg.

Idag är ingen vanlig dag

Idag är det mammas födelsedag.

Den markerade alltid starten på den ljusgröna försommaren, björkarna utanför vårt hus brukade knoppa ungefär då. Vi åt tårta på sängen, fikade på altanen, pappa åkte till Statoil och köpte present och mormor kom för att spendera en dryg månad hos oss.
Från mammas födelsedag jobbade sig liksom våren mot sommar, via grillkvällar och min födelsedag för att slutligen lämna över i en grand finale vid skolavslutningen.

Nu är mamma inte här, skolan slut för längesen, men känslan är kvar. Den förväntan jag känner den här årstiden, den speciella airen kring den 8 maj, och så är det ju vädret.
Det är nästan alltid sol på mammas födelsedag. Hon avskydde regn med kraft och varje gång jag slår upp ögonen den 8/5 och ser att solen skiner så tänker jag att nu är hon nöjd med dagen.

Jag ska skåla lite för henne ikväll och just idag så firar faktiskt också hennes yngsta barnbarn sin första månad.

Mamma är saknad, men absolut inte borta.

Tålamod är jobbigt....

Idag ska jag teoretiskt sett bli dubbelmoster. Men ännu har inte mobilen pipit, jag har den tätt intill hela tiden så här missas ingenting...Förutom några smärre förvärkar har den otåliga modern inte märkt några tecken på nedsläpp under dagen.

Dollybollen ska bli storasyster till okänd filur - det är rätt skumt det där att en familj utökas från en dag till en annan (om man bortser från nio långa produktionsmånader då). En till sak slog mig idag - när yster nedkom med nummer ett slog vi fast att det här med samtidig mammaledighet förmodligen fick bli vid en eventuell nummer två. Då var ju omständigheterna så att det troligen skulle vara hög tid att tänka på det där om "tvåtreår"..
Idag kan jag bara konstatera att det är ganska långt borta. Jag blev singel, ingen klocka tickar, och ettan i v-stan är inte helt idealisk för tillväxt.

Mammafika-fail helt enkelt. Men jag är ganska nöjd med läget och fika är jag ju jävligt bra på ändå.

Nu väntar vi alltså bara på att "mamma ska få lite ont i magen" och jag och Dolly "ska leka själva när bebisen kommer".

Dagens kompis

"Är det nåt så vet ni att ni alltid kan höra av er så länge de inte e flyttstädning"

He e norrländsk ärlighet i onelineform det.

I övrigt är jag sjuk och ska snart bädda ner mig. Ont krut kan tydligen också förgås*

*det krävs dock en redig dos jobb och en Sälenresa, så än är det liv i gumman.

En sjukt bra söndag

Bagel med Hanna

Detaljer från Maran och hela lilla familjen mår bra 

Lyckad visning* "du är nog nöjd när veckan är slut"

softa i soffan

Sporten och Mia & Klara på TV. 

Just nu är det bara sådär gött.**

* peppar, peppar osv

** peppar, peppar osv

"Det finns ett samband mellan järnväg och Luuk"

Idag har jag haft semster - en sort semester där man jobbar och är lite ledig om vartannat. 

Efter lite projektrelaterad rundgång drog jag ut min fina syster (med tillbehör) på en mysdag. 

Jag skickade ner henne i en pedikyrstol och kom själv därifrån med ett serum* - win-win tyckte jag och sen spatserade vi stokastiskt tills vi hamnade mitt i en, av mig förutsedd, sockerchock. 

Afternoon tea kan jag rekommendera varmt**.

Nu har vi avnjutit Patrik 1,5 (överraskande feelgood-känsla, jag vill nästan bli bög) och syster har tagit citizen x*** med sig och medelst blåbuss avlägsnat sig från stadsdelen. 

Kvar är jag med resterna av sockerchock nr 2 och ett synnerligen glatt humör.

Samt väldigt mycket skinn på ögonen. 

* jag upptäckte tyvärr att flickan bara tagit betalt för behandlingen - och hörde mig själv säga till och be henne dra 300 till. Ärlig eller bara korkad?

** det blir godare så

*** den har inte visat vad den har för utrustning, så det fick bli en lämplig benämning. 

Tralala lilla molntuss

Jorasatte. Den här veckan verkar utvecklas mot att bli en utmaning. 

Eller, jag skulle kunna säga det på ett annat sätt. Jag längtar till helgen. 

Jag ska på något sätt försöka rodda en lägenhetsförsäljning samtidigt som jag ska hålla i ett sånt där brandprojekt igen, som förvisso ska bli jätteroligt. 

Den största nöten just nu ser ut att bli att få fram friskt trä ur den trötta gamla bänkskivan. Jag finner det högst märkligt att det inte går att slipa mer än en minut med ett papper innan det är lika verkningslöst som myggolja vid fjätfallen. Då har jag ändå en grym liten mus till min hjälp. Från Black&Decker. Imorrn blir det inköpsrunda. Sånt fett jäkla slippapper ska jag köpa, typ rivjärn. Uuhmm. 

Idag har jag dock hunnit maxa kubikmetrarna i vindsförrådet, tömt korgarna. Sladdarna vann dagens slag men jag omgrupperar och tar ett helt nytt grepp på form och funktion i veckan. 

Nu så. Blir det soffa. Jädrar va gött. 

Nästan som en måndag fast med en aning sovmorgon

Mina bloggvänner matar inlägg från diverse festligheter men jag har inte så mycket att rapportera.
Soffan ser likadan ut, jag pratar med tekoppen och konstaterar att Jack Nicholson var ganska het som ung*.

Imorgon väntar barnkalas** med föregående barnpassning med föregående gymvisit och på spotify rullar just nu Patience av Gunsen***.

Jag och mina nyavhårade ben påbörjar nu klättringen upp till en god bok och en, efter hårt jobb ända in på lördagen, lång och skön jäkla nattsömn.

Fridens


*Gökboet. Lika bra som förra gången och jävligt cool mössa.
** I brace myself. Antalet barn i dollykretsen har ökat dramatiskt. Men fiskdamm ska bli fint. Och mandarängtårta.
***Har ett claim to fame när det gäller gunsen. Men det får bli en annan dag.

High and low

Dagen har varit lätt aktiv för en söndag.

Efter en bagel med catching up och Hi-Fi-snack, hade jag tänkt träffa en fin vän som jag inte fått träffa på länge.
Dock kom lite jobb emellan. Nu har jag införskaffat den sista lådan som ska skickas iväg till en förhoppningsvis hugad person.
Jag passade dessutom på att handla nödvändigheter för veckan - jag får ju trevligt besök igen.

Jag stoppade inte där utan har också beställt en simpel och mycket prisvärd hemmabioanläggning. Efter fiaskot med filmkvällen i fredags insåg jag att något måste göras. Eftersom denna lya inte är min tänkta framtida bostad så blev det så enkelt som möjligt. Förhoppningsvis slipper jag monoljud och tröskverk inom några dagar...

Jag råkade även rensa och fixa om lite på mina 26m2 av bara farten.

Vilket leder mig till nuet.
Söndag kväll och veckan som väntar är en sån vecka som man helst bara vill ha avklarad. Knäppa med fingrarna så är den klar med gott resultat.
Eftersom det inte går ska jag nu sätta mig och förbereda den.
Stort och smått, verkstad och flott.
Förhoppningsvis även lite gott.

Samtidigt på Tstreet

Nu är det jag och affärsplanen.
Bara vi.

Undrar om jag ska börja med lite excel till förrätt,
en skvätt popcornte till,
lite powerpoint till varmrätt,
med en honungsklickad skvätt popcornte.

Sen stänger jag dealen med vågräta persienner, tonar ut mjukt.

Profit.

Alla mina metaforiska väskor är packade

..och jag är redo att kliva in i 2009. Listan är klar för nästa år. Naturligtvis vet jag att det inte alls går att styra hur livet ter sig, vilka som dyker upp i och försvinner ur ens omgivning.

Det här är något jag tycker är spännande och skrämmande på samma gång och kanske är det därför jag envisas med att åtminstone på pränt ha lite tankar om vart året ska leda. Dock tillskriver jag inte mig själv sådana egenskaper att jag på något sätt råder över vad som sker. Det har jag fått bevis på bara under det senaste året och framförallt tidigare år.

Det här året har inletts bra, trots att vi stod i kö på tolvslaget, vet inte om det har en symbolisk innebörd? Det verkar ha blivit en ny tradition att jag och Lina vaknar tillsammans, förra året i det sk "råtthålet", i år i hennes nya lägenhet, betydligt mer trivsam!

Idag blev i vanlig ordning en dag för sk egentid. En biltur hem sofftid, TV och snart väntar Gardells seriestart.

Hela Stockholm står stilla och andas ut efter årets festkväll, på vissa ställen med tydliga spår av slaget.

Jag tror det här blir ett bra år.

Det ska jag skåla för i lite varmt popcornte.

Jag och pläden.

Annat läge

Sådär. Jag har överlevt jul och "hemvändarkväll" och börjar faktiskt bli riktigt bra på att vara ledig.
Undrar hur det gått för Il Padre. Sms från varmare breddgrader indikerar att läget är ok.
"Sitter med kall acerola och varmt kaffe på verandan och lyssnar på havet"

Jag sitter med lyxchoklad i soffan och lyssnar på blåbussarna.