Älskade Särna

Både jag och Eric har haft en minst sagt intensiv höst. För min del har det stundtals känts övermäktigt och när Eric därför tog tag i våra planer på en Särna-helg var jag mycket tacksam.
Oavsett vad som pågår i mitt liv så är det som att det liksom bleknar och försvinner,  i takt med att jag närmar mig och slutligen kommer in i den fridfulla tidsbubbla som Särna är för mig.

Utsikt mot Städjan

När vi var små fanns inga vackrare ord än "packa nu, vi ska åka till Särna". Jag blev totalt nipprig varje gång.  För där fanns farmor med bullar och pannkakor och omsorg, där fanns stall och gamla saker jag kunde skapa historier kring, där fanns mormor med sitt härliga skratt och mysiga hus. Farfar som lärde mig slå hö med lien och faster Margit som satt uppe med mig på kvällarna och viskade och fnittrade om kärlekar och roliga historier.

Gården från vägen

Där fanns hela tjocka släkten på somrarna, kolbottenkvällar i sommarskymning, hästar i hela byn och så småningom i farmor och farfars gamla stall, när vi under 4 omåttligt lyxiga somrar fick leva hästägarlivet fullt ut. Egna hästar (hyrda förvisso, men ändå!) i sex långa veckor och med oändlig skogs- och ängmark att rida på, en egen strand att bada från. 

Det var helt enkelt paradiset, rakt igenom hela min barndom och jag hade turen att ha det så, oförändrat , ända tills jag fyllde 21 och allt förändrades. 

Nu är nästan alla borta. Mamma, farmor, farfar, Margit ligger på kyrkogården på andra sidan Särnsjön. Mormor har flyttat.

Särna Kyrka

Men Särna har kvar sin magi. Jag fylls av precis samma känsla när jag rullar förbi skylten som deklarerar att vi kört in i byn, bysvängen är som en lång gata med minnen från olika tider och farmor står där på trappen och vinkar när vi kommer. Det är nästan en verklig syn.

Jag är glad att Eric följt med hit två gånger, jag vill ju liksom dela Särna med honom, inviga honom i magin. Jag hoppas han förstår en liten bit av storheten, även om den nyöppnade strippklubben kanske verkar vara det mest intressanta i denna sömninga by...

Vi tog tillfället i akt och slappade. Spelade yatzy.

Tog natursköna promenader. Med kameran i högsta hugg.

Spanade in utsikten nere vid sjön

Vandrade upp till Sveriges högsta vattenfall, Njupeskär.

Drack fjällvatten på vägen.

Förundrades över ett pampigt fall, med öronbedövande dån

Hälsade på mamma. Efter att Eric fick mig att gråta när han hade förbeställt en krans till henne som vi hämtade i Borlänge. Vilken kille.

Slogs om vem som skulle elda. Jag vann för det mesta.

Stockholmare pratar om trångboddhet, men jag visade för Eric den spatiösa våning som farfar, hans sju syskon och två föräldrar växte upp i i början på 1900-talet. Ungefär lika stort som jag bor idag, dvs 39kvm. Ett rum och ni ser resterna av den gamla spisdelen. Värmde huset gjorde djuren som var vägg i vägg.

Allt som allt har vi haft en urskön helg. Jag har hittat lite energi igen och samtidigt insett att jag vill vara kvar i flera veckor och bara lyssna på skogen och den enstaka postbilen som susar förbi på grusvägen. 

Jag är nog tillbaks här snart igen. 

Har bestämt mig för att på något sätt rusta upp det andra uthuset - ser ni potentialen? 

En tredjedel av ytan. Det gamla kostallet, där den öppna spisen användes för att värma vinterfrusna kor. Bakom kameran vetter ladan mot sjön. Tänk er utsikten med panoramafönster och en eld spakandes i den murade spisen..
Ernst kommer få en pitch inom kort...

Paradiset

Istället för halvmara - förslappning!

I 6 månader har jag laddat för att klockan skulle slå 16:25 den 11 september 2010.
När den väl gjorde det befann jag mig på IKEA i Kungens Kurva vilket naturligtvis inte var vad jag hade tänkt.
Jag skulle ha stått nervös och leende på startlinjen till Stockholm Halvmarathon men så blev det inte.
Istället för uppladdning och hälsosamma aktiviteter har jag och Eric slappat, ätit gott och druckit vin.

Det har varit en skön helg, men jag känner ett visst mått av otillfredsställelse, så Erics samtal nyss ang träningsplaner satt som en pass på läppen.  Mer om det snart på min andra blogg. 
I fredags sa vi tillfälligt hejdå till Stefan, som numera jobbar och bor på Malta, och fick dessutom träffa vår fd chef numera fina kompis Sandra. En glad kväll!

Efter ett dödsföraktande besök på IKEA igår blev det en smaskig 2-rättersmiddag, med toast skagen till förrätt och kött, bakpotatis, hemgjord rödvinssås och (köpt) bea-sås till varmrätt. Lite rött vin till det och jag kunde tillfälligt släppa min besvikelse över den uteblivna utmaningen.


Idag laddade vi med en smaskig brunch på Sirap. Eric förundrades över stockholmarnas envishet i att gå ut och trängas, sitta ute i regnet och vänta 40 minuter på en överprisad frukost när man kan äta den hemma i lugn och ro och utan att hosta upp 400 kronor. Det är bra att ha en östgöte med sig för självinsikten ibland..

Efter denna socker(och kultur-)chock gav vi oss hem till mig för att fixa IKEA-prylarna.

Efter att Eric tog sig hela vägen in i kaklet har jag numera en (efterlängtad) duschhylla på plats. Tack för hjälpen! Från tidigare i veckan har jag också en snygg stringhylla i alkoven, en ny gardin i köksfönstret och så har jag fixat lite snyggar skoförvaring i garderoben.

Nu fattas bara att klippa sig och skaffa jobb också så ser hösten lite, lite ljusare ut.

OBS! Starka bilder

Imorrn bitti är det dax för sommarens sista bokade semestertripp. Efter väldigt mkt om och men* bordar vi Gotlandsfärjan imorrn bitti kl 7:30 för att drabba familjen Jansson/Christofferson, eller "Låållyy å Maanna" som Linnea benämner dem.

Halva packningen. Barn m tillbehör tillkommer!

Som tjej tycker jag det är fullkomligt underbart att resa med bil från punkt A till C oavsett om vi passerar B, för då kan jag nämligen obegränsa min packning. Livsnödvändiga saker såsom locktång, 2 extra par skor och klädbyteskläder får gärna haka på. The V50 is the limit. Tyvärr finns det ju en tjej till i sällskapet som faktiskt överträffar mig vad gäller kubikmeter packning och hon behöver inte ens packa själv. Jag har en bit kvar till hennes nivå helt enkelt.

Vin & fil går riktigt bra ihop

För att vara fullständigt redo för den sista uppstyrda veckan (jag förtränger här att det är en barnsemester på landet) så har jag givetvis doppat ina fötter i både vatten och färg. De har också fått en hårdhänt omgång med "skalarn",  dvs min fotfil med hål i.

Fotriktig

Jag har en pervers böjelse för det där med reducering av läderhud** och är väl en av de få som förtjust skulle doppa ner fötterna i ett sånt här...

Nu återstår en ljuv natts sömn hela vägen till 05:00 i morrn. Vi är faktiskt nästan packade (väskmässigt) redan och ska bara fixa liiite i morrn bitti. Sen får jag äntligen träffa mina sjukt efterlängtade trollungar!

* Destination Gotland höll på att bli ouppnåeligt eftersom bolaget med samma namn inte har minsta aning om hur man hanterar kunder 2010. Dessutom tjänar de pengar på det.

** Det syns för det mesta inte utanpå, men inuti har jag jättemjuka, välvårdade fötter.

Upp,upp,upp!

Vi laddar för semester..med bad..

Tennis...

Shopping av Waboba-boll - ett måste för sommarens alla bad..

Ännu mer shopping..jag stod för merparten kan vi väl säga..

Efter en hård shoppingrunda behövde vi, framförallt Eric, naturligtvis en kall...

Nu är det möjligen lite rörigt härhemma, men ganska så bra ordning också. Vi ska nog klara oss i en vecka iaf, trots att jag inte hittat någon stråhatt att svassa runt i. Vi har ju ändå waboba.

Roadtrip då och nu

Historik:

Den årliga Roadtripen* har en vid det här laget ganska anrik historia, kantad av galenskaper, livsnjutarstunder, 32900 internskämt och fantastiskt många asgarv.

Det roliga är att det började som en motreaktion till ett legendariskt citat från en av tjejernas exexex, som gjorde henne något besviken när hon insåg att den enda gemensamma semesterveckan gick upp i rök med orden;

"men det vet ju alla, att vecka 29 är grabbveckan?!"

Det tackar vi för, för där och då lades grunden till motsvarande tjejvecka, och den lever fortfarande kvar, vilket varken relationen eller just den grabbiga veckan gör...

(även om många omkring oss säkerligen undrat om vi inte är just grabbar**)

Första ölen på årets roadtrip, Snäck 8/7 2010

Första resan gick till Västkusten och var alldeles, alldeles magisk. Jag hade aldrig haft så ont i skrattmusklerna och så oavbrutet roligt någonsin, så det var givet att det skulle bli en fortsättning.

Året var 2003.
Jag och Lisa har varit med på samtliga trippar sedan dess, i övrigt har destination och konstellation varierat, men andan är konstant!

Några av de vyer som ständigt återkommer i Visby. Måste vara Sveriges mest idylliska stad. Till utseendet alltså...

I år var konstigt nog första gången som valet föll på Gotland. Det var på tiden - Gotland är fantastiskt, och det blev helgen också. Det var också första gången som Johanna följde med och jag hoppas att det inte var sista. Jag, Sara och Lisa är dock rutinerade på den här fronten och fick sätta in Johanna i alla gamla bedrifter och uttryck, då många av dessa skulle kunna uppfattas som rotvälska.

Promenad i Visby. Johanna visar hur man tämjer en bagge till att bli toalett.

Trots att Visby var i transit mellan politikersvärmar och bratsdito och förvånansvärt tomt, så hade vi en rolig partykväll, en sån där skön after beach-upplevelse (på Tofta) och sjukt roligt överlag. Det är nämligen det som det kokar ner till (bokstavligen just i år): omgivningen spelar mindre roll, det är det där hänget som gör hela grejen. Att sitta och ljuga, kreera nya interna uttryck (ofta av en slump) och ha en allmänt låg humornivå.

Bandet från After Beachen spelade även på kvällen inne i Visby och drog oväntat av Bumbibjörnarna mellan de gamla sköna rockklassikerna.

När ska vi äntligen anses ha fått en överdos av ordet Kärlek i A-L-L-A (o)möjliga sammanhang?

Nu är vi i alla fall hemma igen och den sedvanliga bluesen jag brukar uppleva efter hemkomst uteblir. För detta var bara min första helg på en (förhoppningsvis) lång semester...

...jag har redan satt tvättmaskinen i fullt arbete inför nästa stopp; en resa till Italien***, med Eric, på onsdag! Ser sjukt mycket fram emot den och något säger mig att den veckan kommer generera minst lika många internskämt, garv och unna-lägen.

Det är bara UPP-UPP-UPP!!!**** 

* Tror vi började kalla det Roadtrip för att det lät så töntigt och oavsett färdmedel så är det så det heter nu. Ett begrepp helt enkelt.

** Ett gäng vi träffade i Strömstad sa lite försynt att "ni är inte som andra tjejer". Oklart hur det skulle tolkas.

*** En kärleksresa givetvis.

**** Tror det är årets uttryck när vi summerar, och får göra sällskap med bevingade ord som "ni kan ju KÖPA den här festen", "tjejer, det där är en biograf" och "oj, nu tror jag att jag fick den där gatrokoliska effekten".

Sunday Session

Idag har jag tokmyst med två tokiga, underbara miniblondiner på söder.
Vi duckade för regnskuren på väg till Blecktornsparken, där vi roade oss kungligt denna rojalistiska kärleksvecka.


Amanda åkte rutschkana...


Dolly coachade mig i linbaneåkning och om ni lyssnar noga så hör ni också hur hon tar hand om sin adept på bästa sätt; "Ha en så skön sväng - jag följer med dig!"


Hemma hade pappa Ola snickrat ihop en egendesignad hallmöbel, men hade ändå kreativitet kvar till Dollys stora förtjusning (och min också faktiskt, jättekul ju!).


Sen var det rabarberpajbak för hela slanten. I hela tre timmar faktiskt. Dolly & Sis hade jättesnygga förkläden, och dolly levde verkligen upp till rollen....


Jag anar en spirande matlagninstalang - det som finns/fanns hos mormor, mamma och syrran, men halvmissade mig lite (något jag dock väger upp med väldigt mycket vilja).

Väl hemma blev det lite träning, men såna tråkigheter kan man läsa mer om här istället.

Lördagsgodis

En lång dag börjar närma sig middagsdags*. Jag var uppe vid halv sju, gav pappan sovmorgon och bakade bröd, typ (jag har en faiblesse för att inte riktigt ha alla ingredienser och Eric att inte riktigt ha all utrustning som krävs, vilket gav ett skumt men gott bröd bakat i en salladsskål och en rätt så platt ugnsform).


När alla mornat sig trotsade vi regnet i Folkparken. Jag lirade basket (grym flashback**, vad sugen jag är på att sluta cirkeln med en korpkarriär nu. Frivilliga kan höra av sig). Lämnade jobbtelefonen i pant mot en basketboll och övervägde länge att inte byta tillbaka...

Eric roade sig i stället med detta (vet inte om vi eller Linnea hade mest utbyte av parken?).




Sen grejade jag mina naglar, som behövde påfyllning (tyckte jag, men inte killarna*** på Professionails men de gjorde't ändå).

Efter att både jag och Nea tagit en välbehövlig siesta och Neas pappa kört över lite hobo's och annat löst folk i New York****, lät vi kreativiteten flöda...

...vilket underlättas av det lördagsgodis jag införskaffade åt oss vuxna.

Sitter och läser Sofi Fahrmans blogg, om kändisfester i NY och London och kan bara konstatera att hon ligger i kraftigt lä!

* jag passade på att köpa hängmörat nötkött från djur som enligt charkpojken# varit "glada och lyckliga innan vi dödade dem varsamt och hängmörade dem". Rödvinssås och Västerbottenpotatismos i ugn lär göra dessa djur ännu lyckligare över att de inte dött för ingenting.

** jag hade i mina tonår en otroligt framgångsrik elitkarriär i Solna, krönt av ett SM-brons. Jag var ett härligt bänknötarproffs

*** jo, det är faktiskt bra killar som jobbar där. Thailändare med grymt flinka och säkra fingrar. Och trygg manlighet.

**** GTA. Hur kul som helst, framför allt när man som jag alltid skjuter vilt istället för att bromsa.

# vore faktiskt ett bra namn på ett popband?

Premiärlejon

Igår slog vi till med inte bara en utan två premiärer, om oss och kring oss som vi e.
Det var även balkongmiddagpremiär och det var riktigt varmt trots att rackarna mittemot snor all kvällssol.

Meny:
Världens godaste Spaghetti Bolognaise
En halv öl per skalle

Matblogg

Björkis inspirerade till dagens middag. Sen hon bjöd på delikata
frikadeller häromveckan har de legat där o spökat i bakhuvudet. Idag hoppade de ner på tallriken och var nästan lika goda som Saras.

Långhelg (nästan)

Då måste man bunkra snaskigt frukostbröd till alla långa frukostar.

50 g jäst

5 dl ljummet vatten, 37°

25 g rumsvarmt smör

2 tsk salt2 msk honung eller sirap

250 g Matyoughurt

2dl Russin/Tranbär/Gojibär

15dl Fullkornsmjöl och Dinkelmjöl

2 dl hackade valnötter

Smula jästen i en bunke och häll över vattnet. Rör tills jästen löser sig. Tillsätt smör, salt, honung, yoghurt, russin och det mesta av mjölet.

Arbeta degen kraftigt tills den känns smidig. Jäs under bakduk i ca 30 min. Sätt ugnen på 250°. Stjälp upp degen på mjölat bakbord. Dela den i två delar. Forma till två limpor.

Lägg dem på plåtar med bakplåtspapper. Låt jäsa ca 20 min. Grädda i nedre delen av ugnen 10 min, sänk till 200° och grädda ytterligare 25 min. Låt bröden svalna på galler under bakduk.

Hänt i veckan #2

Jo, jag och Eric hade planerat in en riktig livsnjutarhelg - presentkortet till lyxbadet som jag fick i 31-årspresent av ovan man skulle förbrukas innan 32-årsdagen (livspussel och allt det där ni vet) så vi passade på att lägga in ett efterföljande casino-besök när vi ändå höll på.
High life för en dag liksom.

Tyvärr blev Linnea jättedålig i lördags förmiddag så vi var såklart inte så upplagda för en massa lyx och funderade flera gånger på att vända kosan till Linköping istället, där Linnea var inlagd. Till slut blev det dock så att vi skulle stanna kvar eftersom Linnea var i mammas, farmors och läkarnas goda händer och vi skulle istället ta en ev söndagsnatt på sjukhuset.

Några timmars stillsam avkoppling i skön miljö var faktiskt ganska bra för en orolig far och "bonusmor". I paketet jag fått ingick varsitt glas bubbel, entre, badrockar och tofflor. Och så de lyxiga produkterna i duschen liksom nyttjande av härlig ångbastu och aromarum (inklusive personliga relationssamtal från tjejerna i stolarna bredvid).


En stunds njutning i "strandstolen" i den pampiga badsalen.

När vi sippade vår champagne i godan ro passade vi på att läsa Sturebadets egna magasin. Annonserna om lyxbilar och båtar gav möjligen någon indikation om den tänkta målgruppen, men nedan annonser lämnade inga tvivel.

Äntligen fick jag svar på frågan om vad jag ska göra för att bli lycklig...

Tydligen är jag helt fel ute som besöker Sophiahemmet för en simpel magnetröntgen när man kan göra så mycket mer

Efter välgörande bastu och rapport från sjukhuset gick vi vidare till Duvels. Tanken var att jag skulle visa Eric att belgisk öl visst kittlar dödsskönt i magen och han gillade faktiskt några av sorterna vi fick smaka av den något snacksaliga och mycket trevliga flickan i baren.
Jag inledde med en Westmalle, som min ölkunniga kollega talat sig varm om och som numer går under namnet "kärleksöl", vilket ju kändes helt rätt.

Här är det dock bartenderns felleverans till Eric som jag snällt tog över. Helt ok.

Vi tog sedan ett snabbt pit-stop hemma för att klä upp oss o göra oss fina nog för Casino Cosmopol (vi visste inte att det innebär att ta på sig märkliga jeans och campingsemesteröverdel samt en stor bunt svarta pengar).

Vi tog ut jättemycket pengar (våra 300 resp 500 visade sig dock inte ens vara växelpengar i jämförelse med de riktiga hajarna) som vi skulle spela för hela kvällen, men först åt vi en dålig middag serverad 55 minuter efter vi beställde av världens snorkigaste servitris - verkligen prisvärt, köp!

Mina pengar räckte nog iaf till 5 minuters effektivt spel och erics till 7. Vi är riktiga Casinoproffs!

Till slut satte Eric sina sista slantar på en super happy fortune cat, som han naturligtvis satte stort hopp till eftersom den också kom med en lucky hamster.

En halv minut och 50 spänn senare var han inte så super happy faktiskt.
Poof! It's gone!

Efter en öl med Lisa och Niklas gick vi hemåt, nöjda med dagen. Linnea mådde mycket bättre och blev utskriven på söndagen och idag har hon busat runt ordentligt med oss hela dagen och efter både glass och cykeltur har hon somnat sött.

Så, vad är en kärlekskris i hovet när man kan läsa om sånt här!