I think you can call me Hedlund..

Efter att inte ha haft ett möte i sikte typ sen björkarna knoppade, var denna vecka fulltecknad och jag ligger hemma och (finns det inget ord för uppkastning som inte låter så jäkla bildligt?) ja, hursomhelst är det jävligt roligt.

Dagens

trevligaste besök kom ända från Malmö i skepnad av Marina o Jimmy.
Det tackar vi för, kort men härligt!
Sen råkade jag bli kvar i Norrköping, det blir liksom så ibland.
Bonussoftande i soffan e fejnt det.

Betaltoaletter är så härliga

Man får så mycket tillbaks!

Kalla Fakta

Efter en quick&dirty (läs grov) snabbsortering av mitt kontoutdrag sedan förra lönen (vilket är skrämmande nära i tiden) så kan jag konstatera att jag i alla fall inte kan anklagas för att inte leva i nuet. Om jag sätter utgifterna i relation till mitt pensionsspar så är det rätt glasklart vart fokus ligger, nämligen livsnjutande*.
Mitt pensionsspar motsvarar;

1,4% av mina utgifter på Restaurangmat & Dryck**
1,2% av utgifter för Diverse/Resor*** och spel
och slutligen
3% av mina utgifter för shopping¤.

Nästa månad blir mkt mer hardcore-tant när det gäller att hålla i krokodilen mao..

* Today is a gift, that's why it's called the present..(fantastisk klyscha jag fick av eric)
** detta är dock inte representativt för en vanlig Kattmånad, råkade boka in tre kompishäng samma vecka, som dessutom utspelade sig i krogmiljö under middagstid, inklusive en födelsedagsutgång på finkrog. Taskig planering.
*** Även här en extrem, då jag bokad julresa till Skåne och det vet SJ att ta betalt för!
¤ Detta inkluderar krämer, hårvård, strumpbyxor och ansiktsbehandling och indikerar inget annat än en ökad underhållskostnad efter 30.

Jobbfika som det ska va

Sista...

Jag lovar. Men denna blev så bra att jag inte kunde motstå.

Njupeskär

För denna mäktiga vy har vi knatat 4 km i djupsnö med skare*,
tampats med tyskar och förfrusit minst en lilltå, men det var det värt.
Efter en sån strapats är det är helt klart läge för varsin Jäger i stugvärmen till den goda kompromisslasagnen.
Semester i sin skönaste form.

* Det är inte riktigt uppspårat på vintern faktiskt. Med följden att eric har typ tre skrapsår och jag fick dra på 27 grader på fotfläkten för att behålla vissa essentiella utväxter på fötterna.

Allt för konsten

Eric såg en photo op o tog den

On the road

Mörkt
Skog
Musik
Fin kille
Xenonljus
ETA 1837
Jag älskar att åka bil.

Lördagsgodis

Jag började dagen på Bagel Street Café, där jag intog en smaskig Pesto Chicken med Sara och Eric.

Det var mysigt och det verkade de också tycka.

Micke och Caesar var också med på ett glatt hörn. Caesar var på 8-månaderskontroll igår och som ni kanske ser så var han väldigt tidig, något vi iofs redan visste.

Nu väntar lite packning och stryktipsrättning*, innan den här dagen är slut och vi brassar upp till Särna.

Det ska bli jävligt najs.

* jag leder just nu med en poäng i totalen, så idag gäller det att skaffa sig ett försprång...

I Love iPhone!

Just nu på Riche:
Vi har väldigt roligt åt appen "I swap faces"*. Citat: "det här är
de bästa 15 kr jag har spenderat".

*tjejmiddagar handlar inte bara om relationer o smink.

Jaså?

Här kom Irish Coffee, den gamla klassikern!

Hat trick

Nu är det fullbordat i dubbel bemärkelse!

Veckan som gick

...har jag lärt mig/upplevt/funderat över följande ting.

• Det är kostsamt men härligt att ha många fina kompisar. Tre kvällar i tre olika sällskap med tre olika middagar och vin.
• Stulen tid med en östgöte ger mersmak.
• Varsel och uppsägningar kan man få för mycket av.
• Sköna kollegor kan man verkligen få för lite av.
• Små barn lär sig (och blir stora) i raketfart.
• Kommunikation är ett ständigt lärande och lyssnande.
• Man ska akta sig för långhåriga killar på krogen.
• Shopping/ansiktsbehandling/presenter/utekvällar ger hål i plånkan men man får så mycket tillbaks!
• Jag är lyckligt lottad.

Det var allt för mig, nu ska jag springa och fullborda mitt hat trick i kvällar med roliga kompisar och dyra middagar.

Dagens

Smilbandsstretch

Tio små moppepojkar och insatsstyrkan

Efter en märklig dag på jobbet och en konstig höst i stort, gäller det att hitta motivation och bränsle till den här gamla tvåtaktaren igen.

Ni vet när det känns sådär halvdant med det mesta och framtidstron sviktar och riktningen är lika rakt utstakad som vägen hem efter en blöt natt på krogen.

Då är det förbannat skönt att kunna lyfta luren och spendera en kväll med mina kloka och småsjuka pirater.

Några timmar senare känns allting bättre, mer glasklart och Janne Långben har fått ett nytt namn.

Dolly Knasboll

Nedan följer några citat från den bestämda filosof-fröken som är min systerdotter.
Man har aldrig tråkigt i hennes sällskap faktiskt.

”Vi ska åka karusell och sen flygplan och sen buss till Australien, vi måste skynda oss innan Australien stänger, och sen ska vi bada där.” (dec -08)

”när man springer fort så galopperar man” jan-09

”Det är inte roligt! Man MÅSTE göra det man behöver! (när vi skrattade åt nånting hon sa) feb-09

”Du är pidi, och du är pidi, och du är pidi. Nu måste alla svara på en vetenskapsfråga!” feb-09

”Ok, ok, stora bossen!” feb-09

”Tänk när du är lika stor som jag och pappa är nu Dolly”
”Ja. Då är ni gamla”
”Ja, det är ju lite tråkigt förstås”
”Ja, för när man är gammal så nyser man högt*” (apropå en släkting som gjorde det och skrämdes lite förmodligen). Aug -09

"Man måste tänka också" (Jag och Eric får en lektion i hur man spelar memory, egentligen. Aug-09)

Dolly lägger en pärlplatta. Hon ska göra en krokodil och tittar på omslaget till pärlhinken som förebild. Där finns en pärlkrokodil. Hon lägger pärlor med god fart medan hon småsnackar. Plötsligt utbrister hon:
”Nej, fy fabian. Det ser ut som nåt helt annat! Det blev ett mönster.” (Ärligt förvånad att hennes krokodil inte blir som på bilden.)

*ergo jag är inte gammal än, för jag nyser mycket diskret (dessutom har jag visat leg på¨begäran de senaste fem gångerna på systemet)

Ode till Särna

I helgen ska jag, om Gud vill och bilen går bra, åka upp till mitt älskade Särna, denna gång eventuellt med speciellt sällskap.
Den lilla gudsförgätna hålan står för nästan alla mina lyckligaste barndomsminnen och har alltid varit den självklara orten i mitt bonnahjärta.

Nuförtiden ekar det rätt tomt däruppe, de gamla släktträffarna sitter mest som fadade minnen i väggarna, alla de som bodde där, och välkomnade oss med öppen famn och obscena mängder fika, har lämnat både Särna och det här livet, varken hyrda eller ägda hästar frustar i stallet på kvällarna och farfars skoter står still efter 30 års tapper tjänst.

Ändå känner jag mig alltid lika pirrig när jag passerar skylten som deklarerar att NU är vi i Särna, jag känner mig hemma när jag tar bysvängen* innan vi svänger ner mot farmors hus på andra sidan schuun**, och det känns som att alla de som saknas bara sitter nere vid "Schloboon"*** och äter kolbotten när jag sitter i farmors tomma kök och spejar ut över dammen eller häpet ser en bil åka förbi****.

Nån gång snart ska jag se till att vi bygger upp det igen, men i helgen ska jag bara åka dit och frossa i gammal lycka. Och hälsa på mamma. Och försöka förklara Särnas härliga mystik för en förhoppningsvis inte alltför förskräckt östgöte.

*man tar ALLTID en tur i byn oavsett ankomsttid, mest för att konstatera att ingenting som vanligt har förändrats, om nu inte något brunnit ned eller gått i konken.
** Sjön på Särnmål
*** Slogbod eller gapskjul, perfekt för grillkvällar vid skön, vindfritt men inte myggfritt
**** Biltrafik förbi farmors hus var alltid en lika stor happening. Även om det oftast rörde sig om postbilen.

Dagens impuls

Jag vill ha bil! Ekonomisk idioti i en storstad*, men ack så skönt...

Men varför finns det så mycket att välja bland? Svart T-Ford känns som ett lockande koncept just nu.

*en garageplats i mitt hus finns till det facila priset av 1800kr i
månaden

Triss-plötsligt händer det

3 av mina favorittjejer bekantar sig medelst bus i min säng, som av någon anledning är barnens lekplats by choice. Bra medicin mot söndagsångest.