Modd a´la mode

Helgen som gått har varit präglad av ett intensivt moddande. Efter att en söt liten människa bestämde att vi skulle gå upp strax efter 05 på lördag morgon, fick vi av någon anledning för oss att vi skulle ge oss av på en dödsföraktande tripp till IKEA (jag verkar inte lära mig där, det måste vara den billiga korven som drar). 

Av bara farten hann vi med Bauhaus också och plötsligt fann jag mig vara på väg hem, 2600 kronor fattigare, men bla en hatthylla, mörkläggningsgardin, vanliga gardiner och en efterlängtad hallampa rikare. 

Nu skulle det moddas!

Jag erbjöd Eric min manliga slägga, men han ville hellre använda sin fina blommiga. Snickarglädje i sann form!

Den här sladdhärvan erbjöd sig the E frivilligt att trolla bort medelst improviserad elektrostyling.  Mina apparater skulle in i skåpet och hål skulle borras.

Linnea betraktade oss med en lätt överseende blick, när vi bland annat borrade för små hål (eller var pluggarna för stora?) och när jag dammsög borrdamm och tänkte att dammet skulle ramla ner i slangen innan E påminde mig om on-knappen.

Det är inte helt lätt att kombinera sömnbrist med fokusarbete. 

Efter väldigt många om, men och luder blev det iaf såhär fint. Hallen syns numera även kvällstid. 

Med lite list kunde E även dra sladden snyggt. 

Jag kan nu undvika ögonkontakt med byggjobbare när jag stiger upp i min morgonskrud. 

Specialmoddad rullgardin till vänster, som nog inte ska detaljgranskas på sina räta linjer.

Nu kan man hänga i hallen också.

Ett stycke upphängd spegel, för lägeskoll innan utgång.

Slutligen min elektrostylade multimediabyrå, nästan klar. 

Efter denna helg kan jag fastslå att;

1. Jag är precis så hjälplöst tjejig som jag inte vill vara - hantverkshjälp är ovärdeligt.
   
2. Saker är sällan anpassade för just ditt hem - "du kan ju ha det såhär så länge" blev helgens mantra. 
   
3. Saker som inte är anpassade för just ditt hem kan alltid, med en stor dos kreativitet och specialverktyg som morakniv, moddas på plats. Man har väl växt upp med McGyver. 
   
4. Små människor är väldigt om sig och kring sig och har fantastiskt dålig placering i princip konstant när det vankas hantverksjobb som kräver fokus. 
5. Man hinner med fantastiskt mycket när man är uppe långt före barnprogrammen*. Allt ovan samt fika i söderort, muffinsbak, två hemlagade helgmiddagar och 300 turer till ICA Maxi för kompletterande skruv-plugg-inköp. 
6. Ett hem med kaos, kladd och sömnbrist är mycket roligare än ett tyst, rent och nystädat dito, inklusive sovmorgon. Nu sitter jag solo i soffan och undrar vemodigt vem som stängde dammluckan. 

Nu ska jag dra ner mörkläggningen, motvilligt släcka lampan i hallen och ta igen lite sömn i den jättestora sängen. Men först ska jag kolla på Bolts magiska hundrameterslopp, om och om igen...

* vi har i 2 dagar försökt begripa vad barnprogram handlar om nuförtiden, samt hur mycket knark producenterna nyttjar under produktionen. Detta förtjänar dock ett eget, djuplodande inlägg.