Historik:
Den årliga Roadtripen* har en vid det här laget ganska anrik historia, kantad av galenskaper, livsnjutarstunder, 32900 internskämt och fantastiskt många asgarv.
Det roliga är att det började som en motreaktion till ett legendariskt citat från en av tjejernas exexex, som gjorde henne något besviken när hon insåg att den enda gemensamma semesterveckan gick upp i rök med orden;
"men det vet ju alla, att vecka 29 är grabbveckan?!"
Det tackar vi för, för där och då lades grunden till motsvarande tjejvecka, och den lever fortfarande kvar, vilket varken relationen eller just den grabbiga veckan gör...
(även om många omkring oss säkerligen undrat om vi inte är just grabbar**)
Första resan gick till Västkusten och var alldeles, alldeles magisk. Jag hade aldrig haft så ont i skrattmusklerna och så oavbrutet roligt någonsin, så det var givet att det skulle bli en fortsättning.
Året var 2003.
Jag och Lisa har varit med på samtliga trippar sedan dess, i övrigt har destination och konstellation varierat, men andan är konstant!
Jag och Lisa har varit med på samtliga trippar sedan dess, i övrigt har destination och konstellation varierat, men andan är konstant!
Några av de vyer som ständigt återkommer i Visby. Måste vara Sveriges mest idylliska stad. Till utseendet alltså...
I år var konstigt nog första gången som valet föll på Gotland. Det var på tiden - Gotland är fantastiskt, och det blev helgen också. Det var också första gången som Johanna följde med och jag hoppas att det inte var sista. Jag, Sara och Lisa är dock rutinerade på den här fronten och fick sätta in Johanna i alla gamla bedrifter och uttryck, då många av dessa skulle kunna uppfattas som rotvälska. Promenad i Visby. Johanna visar hur man tämjer en bagge till att bli toalett.
Trots att Visby var i transit mellan politikersvärmar och bratsdito och förvånansvärt tomt, så hade vi en rolig partykväll, en sån där skön after beach-upplevelse (på Tofta) och sjukt roligt överlag. Det är nämligen det som det kokar ner till (bokstavligen just i år): omgivningen spelar mindre roll, det är det där hänget som gör hela grejen. Att sitta och ljuga, kreera nya interna uttryck (ofta av en slump) och ha en allmänt låg humornivå.
När ska vi äntligen anses ha fått en överdos av ordet Kärlek i A-L-L-A (o)möjliga sammanhang?
Nu är vi i alla fall hemma igen och den sedvanliga bluesen jag brukar uppleva efter hemkomst uteblir. För detta var bara min första helg på en (förhoppningsvis) lång semester...
...jag har redan satt tvättmaskinen i fullt arbete inför nästa stopp; en resa till Italien***, med Eric, på onsdag! Ser sjukt mycket fram emot den och något säger mig att den veckan kommer generera minst lika många internskämt, garv och unna-lägen.
Det är bara UPP-UPP-UPP!!!****
* Tror vi började kalla det Roadtrip för att det lät så töntigt och oavsett färdmedel så är det så det heter nu. Ett begrepp helt enkelt.
** Ett gäng vi träffade i Strömstad sa lite försynt att "ni är inte som andra tjejer". Oklart hur det skulle tolkas.
*** En kärleksresa givetvis.
**** Tror det är årets uttryck när vi summerar, och får göra sällskap med bevingade ord som "ni kan ju KÖPA den här festen", "tjejer, det där är en biograf" och "oj, nu tror jag att jag fick den där gatrokoliska effekten".







2 kommentarer:
Ja, tänk att vi varit med på varje resa- still gooooottt it :)
Ja, det är smått otroligt - hoppas vi kör många år till :)
Skicka en kommentar