onsdag 3 december 2008

En personlig katt bland ironi-hermelinerna

I helgen ska jag på skrivkurs. En vansinnigt bra present från mina vänner.
Vill skriva massor men inget kommer ut. Om jag kunde så skulle jag skriva om

mamma: känslorna ligger strax under ytan efter höstens prövningar, sommarens besök i rötternas snårväxt, vacker och dyster, frodig och karg på samma gång.

En vän: som tampas med sjukdomsbesked för en liten mamma har jag försökt ge klokskap till. Mycket kommer upp och fram och förbi. Men min inre livsglädje kvarstår.

Suget att skriva en bok. Eller bok och bok. Skriva någonting som betyder något i någon form.

Vänskap: ovärderlig skrattfest och skyddsnät av guld.

Sen skulle jag runda av med något banalt som att jag har klämskador på tårna och brännskador på fingrarna efter en vacker fjällupplevelse och följdfundering hur man ska göra för att somna med varma fötter och frikopplat huvud.
Tills vidare litar jag på att kursen kommer ge mig många gratis-bokstäver.
In i skrivandets befriande världsbubbla med mig.
Seså.

Inga kommentarer: