Parallellmonolog

Fritt efter tecken i tiden

P1: Jag har varit i Italien i natt!
P2: Fan vad jag längtar till nästa vecka. Jag behöver verkligen det.

P1: Jag undrar vad det betyder? Har jag en inre längtan, är det något som saknas?
P2: Det har varit jäkligt mycket nu alltså. Till och med för mig.
P1: ...eller är jag bara jävligt sugen på pizza?

P2: Jag åt pizza i söndags. Jag måste verkligen börja träna nu. Fast jag svarar ganska snabbt på träning i och för sig.
P1: Jag vill att någonting ska hända! Jag kanske ska åka till det där stället i Rättvik?
P2: En kollega sa att jag var en tydlig nyckelkompetens på jobbet. Äntligen får man bekräftelse liksom, jävligt skönt.
P1: Mmm...Tydligen sitter man bara tyst i flera dar, liksom mediterar eller nåt.

P2: Jag hade det på känn i och för sig - jag har bra känsla för sånt där.
P1: Jag tror fan jag gör det. Man ska bara hoppa utan att tänka!
Det här var riktigt trevligt, vill du ha lite kaffe?

P2: Jag kan inte dricka kaffe, men det ser skönt ut.
P1: Jag älskar kaffe.

P2: Undrar om jag får högre lön nu. Det är jag värd.
Ville du också ha te förresten?