Dagens käftsmäll

Jag och två vintertrötta kollegor, som strävar efter nytt läge med en hög lägstanivå på motståndet, bestämde oss för att kräva arbetsgivaren på lite välbehövd inspiration.

Vi käkade spicy kinesmat (döm inte Ho's vid Hornstull på vare sig det olyckliga namnet eller utseende, maten kickade rumpa) och begav oss sen mot en sån där inspirationskväll anordnad av nätverk, vars publik består av 467 kvinnor och en, eller möjligen två, ditsläpade män*, för att lyssna på Agneta Sjödin och ett gäng entreprenörer med "sunshine stories" som det heter.

Efter att ha varit på ett antal liknande tillställningar i både frukost-, lunch- och kvällsmatform har jagväl blivit lite skeptisk till effekten de har.

Fantastiska historier, ofta bra föreläsare, men ändå den där känslan när man går ut, att det liksom inte gäller mig.

Agneta var bra, om än kvar i Let's Dance-ruset och inte riktigt med på föreläsningsnoterna, de andra entreprenörerna och coacherna hyfsat underhållande, men det berörde liksom inte.

Den otippade vändningen kom i form av en tillplattad fd ungdomsbuse, proffsboxare och programledare, som numera lagar mat med sina fastrar.

Mr Roberto. Vilken jävla talare rent ut sagt.

Och inte att förglömma, vilket häftigt affärsmansproffs** han är. Och skräpmatskändis.

Ikväll går jag till sängs med ett mantra från denna kväll och det är inte att lyssna på min inre röst, att hitta trygghet i mig själv, om än något tänkvärt som också är viktigt. Men ikväll var det stake och jävlar anamma som fick igång mig.

Ikväll ryter jag "bring it on, din jävla räka" till kudden och släcker lampan med en rundspark.

* en av de två stackars männen lyckades också med konststycket att vinna en femkiloskorg med Dove-produkter för ett lyxigt hemmaspa. Stor humor.

** VIsste ni att han driver 6 företag och har sålt 200.000 böcker? Bland annat. Se till att se honom snacka nån gång.