Denna söndag var väldigt god mot mig

Efter en härlig halvvecka med Eric och Linnea kastade jag mig igår dödsföraktande i SJ:s förseningshungriga käftar. Jag missade de värsta förseningarna med blotta förskräckelsen och idag vaknade jag i ett Stockholm som var gnistrande vitt och fantastiskt kallt.
En frukostdejt väntade med världens kanske husligaste syster och tuffa kakan Amanda, storasyrran Dolly drog till Gotland över helgen och pappa Ola till Skåne.

Syrran, som nyligen blivit certifierad barista, drog igång kaffekvarnen och mjölkskummaren direkt.

äkta latte-mamma

Eftersom det hade kommit några centimeter snö så hade tunnelbanan tagit semester så jag blev lite sen. Det gjorde dock att jag kom perfekt tajmat med det nybakade brödet...Förbannat gott!


Till och med Dolly hade varit nöjd med den här frukosten och det är en dam med höga krav*.


Efter frukosten var det dags för lite träning. Amanda är förtjust över att ha kommit upp sig här i världen och visar gärna sina skills. Almost no hands!

Allvar...

...och lek

Sen var det dags att dra vidare till nästa snyltkalas. Hanna tog på sig att vara den första in på 32-talet och det firades med karaktärsdestruktivt god tårta och kaka och ett mycket roligt återseende av vänner och barn som jag inte sett på alldeles för länge.

Fräsch för 32 år ändå?

Efter det bar det av hemåt för att naila packningen. Imorrn drar vi till Skottland** för fem dagars whiskeyporr.

Jag reser lätt. Mest pga att Ryanair förmodligen tar 57000kr/kg för packningen som jag betalat extra för att få ta med.

* Dolly kläckte ett bevingat utlåtande när jag stod för frukosten vid en barnvaktning. "Men Katta! Du har ju inte dukat fram alls mycket frukost faktiskt!" Jag lider fortfarande av prestationskrav och måste förmodligen dreja frukostmuggarna nästa gång för att kompensera.

** Jag tror ingenting. Snöoväder lagt till ett redan högst osäkert kort som Ryanair - i tid, gör att jag visualiserar mig vid slafsbuffén på WKB Marievik på tisdag.